Studerandemöte: ”Att arbeta för utveckling”

Talare: Don Dahlgren, UBV (Utbildning för Biståndsverksamhet), Cecilia Angberg, Svalorna – Latinamerikasektionen, Klas Hansson, Afrikagrupperna, Emma Blom och Sara Rooth, f.d. FUF-praktikanter, Kjell-Erik Börjesson och Jeanette Stüben, Röda Korsets Folkhögskola, Madeleine Sandstedt-Kjellberger, Sida RIU.Välkomnande och information om FUFs praktikplatsförmedling
Johanna Wallin från FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, hälsade de drygt 60 deltagarna välkomna till studerandemötet, vars tema var praktik och arbetsmöjligheter hos organisationer/myndigheter som arbetar med globala frågor eller annan internationell verksamhet.

FUFs praktikplatsförmedling
Ett sätt att skaffa sig meriter som senare kan leda till jobb är att göra praktik. Johanna berättade att FUF förmedlar praktik till ett 30-tal organisationer och myndigheter med internationell verksamhet.

Majoriteten av praktikplatserna är i Stockholm men det finns även en del organisationer i Uppsala, Lund, Göteborg och Malmö som tar emot FUF-praktikanter. FUF kan också förmedla ett antal praktikplatser utomlands, t.ex. Action for Southern Africa i London , Eurostep i Bryssel och Mercy Corps i Skottland. Medan praktikperioden i Sverige normalt brukar vara 2-6 veckor är utlandsplatserna under längre tid, oftast 3-6 månader.

Vad arbetsuppgifterna består i kan skilja sig väldigt mycket beroende på vilken typ av organisation eller myndighet man praktiserar på. Det kan t.ex. vara att

arbeta med ett speciellt projekt, t.ex. en utredning eller sammanställning

hjälpa till under en informationskampanj

hjälpa till i arbetet med seminarier, konferenser

mer allmänt kontorsarbete

FUFs praktikplatser kan sökas två gånger per år, i mitten av februari respektive september, och sista ansökningsdatum för höstens platser är den 15 september.

För att söka ska man vara medlem i föreningen och inskriven vid högskola eller universitet. Medlemskap i FUF kostar 150 kr per år för studenter och då får man även inbjudningar till alla seminarier, medlemsblad m.m.

Ansökningen består av en ansökningsblankett där man väljer ut ett antal praktikplatser (minst 5 brukar FUF rekommendera eftersom det är ganska stor konkurrens om platserna), och fyller i uppgifter om sina studier, språkkunskaper, ideellt engagemang etc. Till ansökan bifogas även

ett personligt brev, där man skriver en kort motivering till valet av praktikplatser

en meritförteckning eller ett CV

intyg över att man är inskriven som student

förteckning över avklarade universitets/högskolepoäng

ev. andra kopior som kan vara relevanta, t.ex. från studier utomlands eller ideellt engagemang, förtroendeuppdrag och liknande. Man ska inte bifoga uppsatser men däremot kan man gärna nämna titel/antal poäng.

söker man både svenska och utländska platser räcker det med en ansökan, på engelska. Det är också viktigt att få universitetsbetygen översatta till engelska eftersom den organisation man eventuellt blir föreslagen till ska ta del av dem.

Efter att ansökningarna gåtts igenom föreslår FUF 2-3 lämpliga kandidater till den aktuella organisationen/myndigheten, som väljer vem eller vilka de vill ha som praktikanter.

Handläggningen av praktikplatserna tar ungefär en månad, något längre för utlandsplatserna. Alla sökande får svar, oavsett om man fått praktik eller ej.

När det gäller vilka kriterier FUF går efter när de tar ut praktikanter så berättade Johanna att de dels tittar på hur många universitetspoäng man har klarat av och vilka ämnen man läst, dels på vad man gjort utöver studier, t.ex. utlandsvistelser och ideellt engagemang av olika slag. Man måste ju naturligtvis också svara på de krav som organisationen har ställt.

Johanna avslutade med att uppmana alla intresserade att söka praktik, eftersom praktik är ett unikt tillfälle att både få en inblick i hur en viss organisation eller myndighet fungerar och knyta kontakter som kan vara ovärderliga för ens framtida karriär.

Tidigare praktikanter berättar
Emma Blom fick möjlighet att praktisera i 3 månader på Röda Korsets Kommunikationsavdelning. Hon berättade att anledningen till att hon sökte platsen var att hon ville få en kontrast till universitetets ofta teoretiska värld. Praktiken inleddes med en introduktion och presentation av alla som jobbade på kommunikationsavdelningen. Dessutom fick Emma under praktikens gång träffa en person på varje avdelning för att få djupare insikt i organisationen.

I enlighet med Emmas egna önskemål var hennes arbetsuppgifter skiftande, bland annat fick hon svara på mail, skriva pressreleaser, översätta och skriva notiser i den interna tidningen samt utföra diverse planeringsuppgifter.

Sara Rooth praktiserade en vecka på den av UBV utgivna tidningen Latinamerika. Skälet till att Sara sökte praktik var för att få inblick i en eventuell framtida arbetsplats. Hon ansåg att hon lärt sig mycket på den korta tiden och tipsade om att en kortare praktik kan vara ett bra alternativ för dem som känner att de har svårt att kombinera praktik med sina studier.

Arbetet bestod bland annat i att översätta artiklar från svenska till spanska, korrekturläsa och skriva notiser. Sara rekommenderade alla att söka praktikplats med hjärtat hellre än genom ett strategiskt övervägande och uppmanade alla att inte ge upp om det inte skulle gå vägen första gången.

Praktik och biståndsarbetarprogram via enskilda organisationer

UBV – Utbildning för Biståndsverksamhet
UBV representerades av Don Dahlgren. Han berättade att organisationen grundades 1968 av en grupp studenter som genom att ta reda på fattiga människors synpunkter och önskemål ville finna ett alternativt sätt att verka för minskad fattigdom. Den första resan gick med bananbåt till Sydamerika där studenterna sedan sökte jobb. Tanken var att komma tillbaka till Sverige med nyttig kunskap rörande exempelvis bistånd. Idag har organisationen som mål, att med folkbildningsrörelsen och solidaritetsrörelsen som grund, medverka till medvetandegörande. Detta sker bland annat genom informationskampanjer, turnéer, volontär- och projektverksamhet.

Fram till 2002 förmedlade UBV endast volontärer, dvs avlönade biståndsarbetare. Men eftersom organisationen var i behov av föryngring och ville kunna erbjuda unga människor möjligheten att engagera sig, återupptog man sin praktikverksamhet. Praktikplatserna är på UBVs samarbetsorganisationer i Latinamerika och föregås av en tre månaders läskurs i Sverige, vid Biskops-Arnö, Sörängens, Skarpnäcks eller Färnebo folkhögskola. På folkhögskolorna får man lära sig mer om folkrörelser och biståndsproblematik innan det är dags för den fem månader långa praktiken i Latinamerika. Efter hemkomsten ägnas tre månader åt utåtriktat informationsarbete. Sökande till kurserna ska vara mellan 20 och 30 år och UBV ser gärna att de har vissa förkunskaper såsom språk (spanska eller portugisiska) och tidigare studier med inriktning mot internationella frågor. Resa, vaccinationer och uppehälle finansieras via Sida.

Svalorna – Latinamerikasektionen
Cecilia Angberg berättade att Svalorna är en politiskt och religiöst obunden organisation som har sina rötter i Emmausrörelsen, från vilken organisationen frigjordes på 1960-talet. Cecilia sade att även Svalornas verksamhet är ett resultat av resor med bananbåt till Latinamerika i syfte att söka arbete. Idag fokuserar Svalorna – Latinamerikasektionen på utbildning, påverkan och stöd till projekt medan arbetsmöjligheterna lämnas tillgängliga för lokalbefolkningen.

Svalorna har också frångått ursprungsidén att vända sig till samhällets allra mest utsatta, eftersom de ofta har fullt upp med att klara sig för dagen. Istället vänder sig organisationen främst till dem som har möjlighet att organisera sig och därigenom kan hjälpa andra.

Svalorna finns representerade i Peru, Nicauragua och Bolivia där de bland annat har informationsvolontärer och nätverkskoordinatörer. Koordinatörerna skapar kontakt mellan olika organisationer i syfte att sprida kunskap och skapa samarbeten mellan programländerna.

För att bli volontär hos Svalorna – Latinamerikasektionen krävs grundläggande kunskaper i spanska och helst något års relevant arbetslivserfarenhet. Kontraktet är på minst två år. Cecilia berättade också att det finns planer på att börja jobba med utbyten under 2005 och att en mer omfattande praktikantverksamhet är under utveckling.

Afrikagrupperna
Klas Hansson inledde med att berätta att han själv en gång gjort praktik genom FUF och att han nyligen kommit hem till Sverige efter att ha varit stationerad i Sydafrika, som är ett av de fem afrikanska länder som Afrikagrupperna bedriver verksamhet i. Där syftar verksamheten till att länka sydafrikanska organisationer till svenska grupper.

Utöver volontärtjänster har Afrikagrupperna praktikplatser, som i likhet med UBVs platser är reserverade åt studenter som först läser på folkhögskolor i Göteborg respektive Färnebo. Praktiken sker hos någon av Afrikagruppernas samarbetspartners eller på handläggarkontoren. Meningen är enligt Klas att praktikanterna ska komma tillbaka och sprida kunskap och engagemang, bland annat på gymnasieskolor.

Röda Korsets Folkhögskola – att studera om och resa till ett utvecklingsland
Rektor Kjell-Erik Börjesson började med att berätta att Röda Korsets Folkhögskola nyligen flyttat från Mariefred till Vårberg och Fryshuset i Stockholm. Skolan har funnits sedan 1990 och har ett brett internationellt utbud med fokus på mänskliga rättigheter och frågor som rör relationerna mellan Nord och Syd. I Vårberg ges internationellt inriktade kurser för elever från olika delar av världen medan Fryshuset erbjuder fyra olika resandekurser:

Globalt Samspel – mänskliga rättigheter, freds- och konfliktfrågor. Resa till Guatemala.

Media och Kommunikation. Resa till Eritrea.

Världens Barn – kurs om Barns rättigheter och Internationella Barnkonventionen. Resa till Filippinerna.

Rättvis handel – distanskurs. Sommarresa till Kenya och Tanzania.

Jeanette Stüben, lärare på Röda Korsets Folkhögskola gav lite mer ingående information om kursen ”Världens barn”, där resan går till Filippinerna. Innan resan studerar man barnkonventionen, barns situation och läser in sig på Filippinerna. Studenterna organiserar också utställningar och åker på studieresor.

Väl i Filippinerna söker studenterna upp gatubarn och andra barn i utsatta situationer och ägnar sig bland annat åt s.k. street education, utbildning på gatan, genom exempelvis teater. De arbetar också sida vid sida med svenska Röda Korset-anställda i olika projekt och ägnar tid åt att vara ett stöd i barnens många gånger hårda vardag. Efter hemkomsten ägnar sig studenterna åt utåtriktat arbete såsom utställningar, föreläsningar och författande av artiklar.

Vanligaste åldern på deltagarna är 20-25 år, men äldre förekommer också. Beslut om antagning tas efter personliga intervjuer. Resorna finansierar de flesta ur egen ficka och med CSN-medel, men det finns även möjlighet att söka stipendier för främst de yngre deltagarna. Nästa ansökan sker i april 2005.

Att arbeta som JPO (Junior Professional Officer) eller BBE (Bilateral Biträdande Expert)
Efter kaffepausen, då många tog chansen att ”mingla” med de olika representanterna, var det Sidas tur att informera om JPO- och BBE-programmen. Dessa program ger yngre personer möjlighet att tjänstgöra vid antingen FN-kontor eller internationella organisationer runtom i världen.

Madeleine Sandstedt-Kjellberger från enheten för internationell rekrytering berättade att JPO står för Junior Professional Officer och BBE betyder Bilateral Biträdande Expert. JPO syftar till att försöka få in fler svenskar i internationella organisationer och att bidra med föryngring. Kravet är att den sökande har magisterexamen och ett eller två års arbetslivserfarenhet inom relevant område. För att söka ska man vara max 32 år och gärna språkkunnig. Tjänsten är på högst tre år och den som söker konkurrerar med sökande från andra länder.

BBE å sin sida är högst två år och det krävs att den sökande, som får vara högst 36 år, har minst två års relevant yrkesverksamhet efter sin examen. Rekryteringen för BBE sker endast i Sverige.

Madeleine informerade även lite kort om några andra tjänster inom och genom Sida. Bland annat kan konsultföretag skicka personal på Sida-finansierade uppdrag. Möjligheter finns också att åka på fredsbevarande missioner, jobba som valobservatör eller nationell expert. För studenter har Sida två stipendieprogram, MFS (Minor Field Studies) och ett resestipendium.

På frågan om Sida tar emot ”vanliga praktikanter” svarade Madeleine att de främst tar emot studenter i vilkas utbildning det ingår praktik men det går även att söka praktik på olika enheter genom FUF.

Johanna Wallin avslutade kvällen med att tacka talarna och de närvarande. Hon hänvisade till FUFs hemsida för närmare upplysningar kring höstens praktikplatser, och till organisationernas hemsidor för information om deras tjänster, utbildningar och praktikprogram.

Hemsidor:

Minority Rights Group International, London

Av: Hanna Nilsson Sahlin

Jag har praktiserat drygt två månader på MRG i London. Min huvudsakliga uppgift var att göra research för en bok om internationell rätt gällande folkmord. Detta innebar mycket självständigt arbete och jag tillbringade mycket tid på olika bibliotek för att hitta bra artiklar som kunde passa i boken. Förutom denna uppgift hade jag mindre uppgifter som bestod i att göra research och bearbeta information för en atlas över minoriteter, research om situationen i Darfur, samt till viss del research inför kommande fund raising.

När jag sökte förväntade jag mig att en praktik skulle innebära mycket administrativt arbete, eftersom det var det som jag hört från andra FUF-praktikanter. Därför blev jag positivt överraskad av att få kvalificerade uppgifter och det var dessutom utmanande och självförtroendestärkande att få sådana uppgifter samt förväntas klara av dem. Att min huvuduppgift var av en mer akademisk karaktär passade mig även mycket bra och jag lärde mig mycket om både det specifika ämnet, men även om hur man på ett bra sätt bedriver research, vilket är värdefullt för vad jag än väljer att arbeta med när jag är klar. Genom praktiken har jag fått insikt i vad jag vill, och faktiskt kan, göra efter min examen. Den har dessutom gett mig uppslag till intressanta ämnen för mitt examensarbete. På det stora hela tycker jag även att jag fick en bra inblick i hur det kan vara att arbeta på en NGO.

Jag trodde att det skulle vara väldigt svårt att hitta bostad i London och därför skaffade bostad innan jag kom åkte till London. Detta kan jag dock inte rekommendera till någon annan. För det första är det lättare att hitta billigare alternativ när man väl är i London och för det andra är det värt att mycket att kunna komma och titta på hur rummet ser ut och hur de andra som bor där är. Jag trivdes inte särskilt bra där jag bodde och det påverkade naturligtvis hur jag upplevde tiden i London. Något som också är viktigt att tänka på är att ha ordentligt med pengar. Även om man försöker att leva billigt är det många kostnader som man kanske kan spara in på hemma men som inte går att undvika i London.

Action for Southern Africa, London

By: Michael Johansson

My internship with ACTSA started on the 31st of January 2004 after a successful telephone interview with the then Policy Officer of ACTSA Alistair Fraser.
As campaigns intern I was an integral part of the campaigns team and got the opportunity to work with all activities pertaining to this section of ACTSAs organization. One of the specific tasks assigned to the intern is the media monitoring of national and international news. The objective is the continuous update of information for the campaigns team which is responsible for the research and promotion of ACTSA campaigns to support peace, democracy and development in Southern Africa. This entailed: (i) secondary research on issues pertinent to ACTSA, (ii) helping to secure media coverage of campaigns in England and (iii) promoting the same campaigns to new audiences.
In practice, I carried out secondary research on the parameters of economic and social development in South Africa’s first ten years of democracy. This was later used as orientation material in the ACTSA campaigns to celebrate a decade of democracy in South Africa.
Working with the campaign teams Communications officer I also wrote a number of articles for ACTSAs membership publications, on the subjects of trade and HIV/AIDS in Southern Africa. I also got to work on the production of press releases and the design and distribution of campaign material (e.g. leaflets, posters, t-shirts etc.)
As an intern I was also lucky to partake in the planning and implementation of a number of ACTSA parliamentary lobbies and presentations. As well as promoting ACTSA in trade union and academic conferences.

The three months I spent at ACTSA passed more quickly than I’d like to remember. I learned so many things that are of use to me now as I have continued to work with issues that relate to development and HIV/AIDS. For one, the internship thoroughly prepared me for an understanding of the organization of a NGO. Moreover, it awarded me with a basic knowledge of administration and campaigning, and it allowed for a deeper understanding of development related issues in Southern Africa.

ACTSA is a confident and competent campaigning NGO and I would strongly endorse any scholar of Southern Africa or development issues to apply for an internship there. The ACTSA office is welcoming one which will take care of its interns beyond the call of work. The atmosphere in the office is relaxed and friendly and I often spent time with coworkers on weekends.

London can be a tough place to move to but with the support from the ACTSA crew I never felt at odds. For the prospering intern, remember that London is very expansive. Work out your living arrangements before you leave Sweden, and make sure you have more funds than those covered by the grant.

Mercy Corps, Scotland

Av: Elin Norström

Från och med 26:e januari till och med den 16:e april 2004 praktiserade jag på Mercy Corps Scotland i Edinburgh.

Mercy Corps Scotland är en internationell icke-statlig biståndsorganisation som har sitt huvudkontor i Edinburgh. Mercy Corps Scotland är en egen juridisk person och utgör tillsammans med Mercy Corps i USA en organisation som implementerar utvecklingsprojekt i Asien, Östeuropa, Latinamerika och Afrika. Mercy Corps utför projekt inom civilt samhälle, food security, krishantering, mikrokredit mm.

Jag praktiserade på kontoret i Edinburgh som är ett ganska litet kontor med cirka 13 anställda samt en handfull volontärer. Kontoret är uppdelat i 3 avdelningar, programme, finance och development. Jag praktiserade på programme som har hand om projektplaneringen. Development har hand om fundraising och PR.

På Mercy Corps Scotland arbetade jag som Voluntary Assistant Programme Officer vilket innebär att jag bistod mina kolleger i deras arbete med planering och uppföljning av biståndsprojekt.

Mercy Corps Scotland var en underbemannad organisation och därför fanns det mycket för mig att göra. Mina arbetsuppgifter var mestadels av administrativ karaktär.

Jag hade bland annat hand om att arkivera skrifter i biblioteket samt uppdatera databaser i Excel. En stor uppgift som jag hade var att kartlägga europeiska regeringars biståndsverksamhet för att undersöka Mercy Corps’ möjligheter att få finansiering. Detta innebar att jag först undersökte vilka europeiska regeringar som gav mest till utvecklingssamarbete sedan gick jag vidare med att undersöka vad de olika regeringarna finansierar och hur man ansöker mm. Detta hann jag dock inte slutföra vilket var lite synd eftersom det var en intressant arbetsuppgift. Det fanns mer akuta arbetsuppgifter för mig, såsom till exempel att kopiera, faxa och skriva ut dokument inför projektansökningar.

Jag hade som uppgift att regelbundet gå igenom nyhetsbrev och tidskrifter för att samla information om möjligheter till finansiering av biståndsprojekt samt även annan information som berör Mercy Corps’ arbete. När Mercy Corps startade ett nytt projekt skrev jag en kort beskrivning av projektet som sedan används för att informera intresserade om Mercy Corps’ arbete.

Jag fick även forska i den brittiska regeringens biståndsverksamhet. Jag undersökte vad det brittiska biståndsorganet DFID (Department for International Development) hade för budget för relevanta länder samt vilka organisationer som får stöd från dem och hur mycket de får.

Förutom dessa ovan nämnda arbetsuppgifter hjälpte jag till med att kopiera, faxa, skriva ut, binda dokument, svara i telefon, boka möten och dylikt. Jag var en av två som hade ansvar för att svara i telefonen vilket en stor del av tiden gick åt till.

Jag uppskattade när jag fick ta itu med lite mer omfattande arbetsuppgifter som dessutom krävde lite analytiskt tänkande. Dessvärre utgjorde dessa endast en bråkdel av arbetet. De arbetsuppgifter som krävde analys och hade en längre tidsplan var lättare att prioritera bort till förmån för mer akut administrativt arbete.

Jag hade en svensk handledare som tog väl hand om mig. Det var hon som tilldelade mig mina arbetsuppgifter och vi hade handledningsmöte en gång i veckan vilket var väldigt bra. Jag hade hela tiden klart för mig vad jag skulle göra och inget lämnades åt slumpen. Det var hela tiden mycket väl organiserat kring mitt arbete.

Det positiva med min praktikperiod på Mercy Corps Scotland var att jag kände mig uppskattad och att det var en trevlig stämning på kontoret. Personalen jobbade i nära samarbete och man kunde få hjälp närhelst man behövde.

Det enda negativa var att en stor del av arbetsuppgifterna var av administrativ typ och tyvärr därför inte så lärorika. Jag hade uppskattat om jag hade fått mer inblick i det analytiska arbetet med projektförslag.

Studerandemöte: Att arbeta med miljöfrågor i globalt perspektiv

Lennart Daléus, Greenpeace Norden, Cecilia Ruben, Stockholm Environment Institute, Matilda Baraibar, Framtidsjorden, Mattias Johansson, Det Naturliga Steget, Mikael Ågren, WSP Group.

Då FUF bjöd in till studerandemöte med tema globala miljöfrågor, fanns representanter från en rad olika organisationer och företag på plats och informerade om sin verksamhet. Efter mötet gavs möjlighet att träffa representanterna över en kopp kaffe och ställa frågor kring arbete och praktik, en chans som många tog.

Efter att mötesordförande Johanna Wallin hälsat välkommen och informerat de närvarande om FUF och dess studerandeverksamhet intog den första talaren, Greenpeace Nordens företrädare Lennart Daléus, podiet.Greenpeace
Lennart Daléus inledde med att berätta att Greenpeace finns i 40 länder och har omkring 3 miljoner sympatisörer varav ca 100 000 i Norden. Greenpeace Nordens huvudkontor ligger i Stockholm och har 25 anställda. Greenpeace ägnar sig enligt Daléus konsekvent åt vissa specifika frågor och lämnar andra därhän. ”Om någon frågar oss om vad vi tycker om att de skjuter vargar i Norrland har vi ingen åsikt om det”, som Daléus uttryckte saken. Frågor som Greenpeace intresserar sig för rör kärnkraft, oceanerna – där valjakt och utfiskning av Östersjön ständigt är aktuella, kemikalier – Greenpeace vill påverka EU:s lagstiftning på området, skogen – Amazonas såväl som den svenska, samt genmodifierade organismer – framför allt de som sätts ut i naturen och de ekologiska konsekvenserna av detta.

Greenpeace huvudkontor ligger i Amsterdam, men Daléus sade att de anställda är rörliga och kontoren är väl integrerade med varandra. Greenpeace anställer människor med många olika kompetenser. Förutom löneansvariga och andra som behövs för att få organisationen att fungera, finns det vad Daléus kallade ”campainers”, sakkunniga människor inom exempelvis marinbiologi och juridik. Eftersom Greenpeace bryter mot lagen när de tycker att det är befogat, är sakkunskap om lagen en nödvändighet. Daléus berättade att de också har användning av duktiga båtförare och klättrare och andra typer av aktivister.

Greenpeace tar endast emot pengar från enskilda personer och inte från stater eller företag; Daléus berättade att det händer att de får bidrag från företag som de skickar tillbaka. Detta grundar sig i att Greenpeace vill vara oberoende och fria att agera efter eget tycke. Greenpeace tar emot praktikanter, varav en del blir kvar i organisationen som anställda.Stockholm Environment Institute, SEI
Cecilia Ruben berättade att SEI är ett fristående forskningsinstitut vars arbetsspråk främst är engelska. Institutet får ett visst statligt bidrag och har förutom i Stockholm forskningscenter i Tallin, Boston och York samt ett kontor i Bangkok. Institutet har ett 90-tal anställda. Verksamhetsområdet är globala och regionala frågor inom bland annat vatten och sanitet, energi och klimatförändringar, atmosfär, hållbar utveckling och risk och sårbarhet. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning, och har således många olika typer av forskare. Ett av SEI:s huvudområden är enligt Ruben policyutveckling, bland annat jobbar de med att uppfylla millenniummålen och de strävar efter att förklara forskningsresultaten i syfte att förändra den internationella ordningen.

Ruben arbetar inom EcoSanRes som är ett SIDA-finansierat forskningsprogram inriktat på sanitetsfrågor. Programmet omfattar bland annat kompetensbyggnad, forskning om smittskydd, jordbruk och näringsämnen och olika pilotprojekt. Ekologisk sanitet är enligt Ruben ett aktuellt ämne där Sverige är en stor aktör. Ekologisk sanitet innebär återvinning av näringsämnen enligt en kretsloppsprincip. 2,4 miljarder människor på jorden har inte tillgång till någon som helst sanitet vilket Ruben menade inte minst är en fråga om mänsklig värdighet. Hon hänvisade till hemsidan www.ecosanres.org för vidare information.Framtidsjorden
Företrädaren för Framtidsjorden, Matilda Baraibar, började med att berätta att Framtidsjorden är en organisation vars medlemmar består av ett trettiotal organisationer i Latinamerika, Indien, Filippinerna och Sverige. Framtidsjorden stödjer projekt och kursverksamhet inom ekologisk och social utveckling och försöker främja medlemmarnas kunskaper inom ibland annat skogs- och jordbruksfrågor. Organisationens främsta intresseområden är landsbygdsutveckling, skogs-, jordbruks- och naturpedagogik (där barn lär sig att känna för naturen genom så kallad ”natursensibilisering”) samt urban parmakultur som rör problem i städer såsom sophantering och sociala problem.

Genom sina projekt, kurser, utbyten, möten och information vill Framtidsjorden fokusera på positiva erfarenheter från Syd, stödja alternativ och visa på möjligheter. Varje år arrangerar Framtidsjorden en informationsturné, ”Lära av Syd”. På turnén informerar medlemmar om projekt de jobbat med.

Framtidsjorden finansierar också praktikantverksamhet i Syd för studenter på Biskop Arnö och Färnebo folkhögskola. Ofta sker praktiken inom ett projekt och varar i cirka 6 månader innan praktikanterna återvänder för att informera om sin vistelse. På Biskops Arnö folkhögskola finansierar Framtidsjorden en praktikantkurs som kallas Deltagande Video och som syftar till att visa på hur dokumentärfilm kan användas för att bidra till social förändring. Praktikanterna åker till Brasilien och dokumenterar en organisation eller gör vad Baraibar kallade ”gräsrots-TV”, där man skapar en egen, alternativ mediabild.

Framtidsjorden har få anställda, de ser enligt Baraibar hellre att organisationerna som de jobbar med anställer folk. Förutom personalen på det svenska kansliet har organisationen 3 koordinatörer i Brasilien, Chile och Indien. Koordinatörerna sysslar bland annat med administration och information.Det Naturliga Steget
Det Naturliga Steget skiljer sig enligt Mattias Johansson från de tidigare organisationerna då det är en stiftelse med affärsmässig basis. Det Naturliga steget grundades 1989 av cancerforskaren Karl-Henrik Robèrt och är inte statsfinansierat. De anställda konsulterna, rådgivarna och opinionsbildarna arbetar med att visa företag vikten av miljötänkande och att genom strategisk rådgivning guida företagen till att agera på ett sätt som både leder till lönsamhet och hållbarhet. Johansson berättade att stiftelsen tilldelats 2000 års The Blue Planet Price, som han kallade ”miljöns nobelpris”.

I höst startar ett program på Blekinge Tekniska Högskola, MSC, som utformats med hjälp av Det Naturliga Steget. Programmet, som är inriktat på strategiskt ledarskap för hållbarhet innehåller både forskning och rådgivning .

I arbetet med företagen följer Det Naturliga Steget en modell som Johansson visade med hjälp av overheadbilder. I tur och ordning fokuserar de på följande saker:

System – de grundläggande förutsättningarna.

Framgång – vad är framgång?

Strategi – hur kan man planera och prioritera för att nå framgång?

Åtgärder – vad behöver göras för att nå framgång?

Verktyg – analyser, rådgivning och utbildning.

Johansson berättade att Det Naturliga Steget finns representerade i 11 länder och på alla kontinenter, men de har endast 60 anställa. Bland dessa är de flesta företagsekonomer, men det finns också några biologer och naturvetare samt en del miljötekniker. Språkkunskaper uppskattas och möjliga arbetsområden är som konsult, rådgivare eller licenstagare som jobbar i stiftelsens namn men med egna projekt. Önskvärda egenskaper hos den anställda är enligt Johansson förmåga att tänka i system och helhet, affärsmässighet och flexibilitet i relationerna med kunderna. Det Naturliga Steget fokuserar på möjliga lösningar och blickar hellre framåt än bakåt på misstag i det förflutna.WSP Group
Efter att Mikael Ågren presenterat sig själv berättade han att WSP Group finns noterade på Londonbörsen och är Europas femte största tekniska konsultföretag. Företaget har över 100 kontor i världen. Av WSP:s 5000 konsulter finns 2000 i Sverige, Finland och Norge. En tiondel av företagets anställda är miljökonsulter, som jobbar på och i marken med energi, luftutsläpp, juridik och naturfrågor. De anställda besitter en bred kompetensbas och består bland annat av jurister, naturvetare, ingengörer, kemister, beteendevetare och fälttekniker.

WSP:s främsta fråga är enligt Ågren vad de kan göra för andra företag. Verksamhetsfältet är brett. En stor del består av att undersöka eventuella dolda miljökostnader vid så kallad ”due diligence”, när företag köper upp varandra. Andra uppgifter är att skriva miljökonsekvensbeskrivningar och att hjälpa industrier med planeringen av framtida produkter, så att de inte bryter mot miljökrav. Dessutom tar företaget markprover och ger förslag på hur marken kan renas, sysslar med grundvattenfrågor och riskhantering – ett område som ökar, utför riskanalyser och bedömer miljökvalité och arbetsmiljö, samt behandlar avfallsfrågor och hyr ut miljöchefer.

Ågren avslutade med att visa några bilder på aktuella projekt över världen. Bland dessa kan nämnas miljökonsekvensbeskrivning för ett zinksmältverk i Namibia och bulleranalys för en planerad bankbyggnad i Mauritius. Företaget erbjuder också så kallad Team World Learning i Sydafrika dit företag skickar sina anställda för att göra en social insats. WSP har också en ständigt pågående praktikantverksamhet.

Sammanfattning: Lena Phalén