Ökad efterfrågan på livsmedel, minskade resurser och klimatförändringar är några av de utmaningar som jordbrukssektorn står inför. ”Water harvesting” och olika stadsodlingsprojekt lyfts i detta nummer fram som tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Vi behandlar även de politiska och ekonomiska aspekterna av det globala jordbrukssystemet och ställer oss frågan vem som egentligen betalar priset för det – konsumenterna, djuren, miljön, världens rika eller fattiga bönder?
Den 3 maj 2012 gästades FUFs fåtölj av Thorsten Celander som berättade om och diskuterade skogens roll i svenskt bistånd under titeln ’Skogen som Mål eller Bistånd’. Thorsten Celander arbetar åt Skogsstyrelsen och är projektkoordinator för Skogsinitiativet, ett samarbete kring globala skogsfrågor mellan Skogsstyrelsen, Sida och Föreningen Skogen.
Seminariet inleddes med att Thorsten presenterade olika aspekter av skogen ur ett biståndsperspektiv. Här följer en sammanfattning av vad han berättade om.
Många i världen är beroende av skog för sitt uppehälle och Sverige har en lång tradition av att utveckla skogsbruk och skogsvård runt om i världen. Skog kan både vara ett medel mot fattigdomsbekämpning, och ett mål i sig att bevara. Cirka en miljard av de fattigaste människorna i världen är signifikant beroende av skogen. Bland annat så används 40 % av allt avverkat virke till brännved för matlagning och värme, i Afrika är denna siffra närmare 90 %. 14 Afrikanska länders försörjning består också till 30 % av Non Timber Forest Products (NTFP). De här siffrorna kan uppfattas på olika vis; dels kan skogen tolkas vara en fattigdomskälla, dels kan skogen istället ses som en ”räddare i nöden”. Något som, om det nyttjas alltför flitigt kan leda till att skogen utarmas. Rättigheter till naturresurser så som skogen är för världens fattigaste långt ifrån självklara.
Den höga andelen skog som går åt till vedeldning kan anses vara ett problem, men Thorsten påpekade också att det finns potential i människors agerande kopplat till biobränsle. Det är dock en process som är i sin linda. I Sverige ses bioenergi som en lösning på klimatproblematiken, medan det anses vara ett problem i Afrika. En stor del av klimatproblematiken kopplad till skogen beror påutbredd anvädning av svedjebruk för att skapa ny jordbruksmark (skogsvegetationen eldas för att skapa goda förhållanden för odling). Detta är något som FN försökt få bukt på genom REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) ett program där rika länder betalar fattiga länder för att inte avverka sin skog. Stark kritik riktas ofta mot REDD från flera håll då det beskrivs som ett sätt för rika länder att köpa sig fria från den egna skogsavverkningens negativa påverkan på klimatet, vilket Thorsten också påpekade.
Fokus på skogligt utvecklingssamarbete har förändrats mycket de senaste decennierna: Under 60- till 80-talet låg fokus på industriell utveckling; på 70- och 80-talet sågs skogen som en energiresurs; 80-och 90-talet präglades av ett fokus på hotet mot de tropiska skogarna; under 90-talet började det att talas om hållbart brukande; i början av 2000-talet skiftades fokus till institutioner och good governance, för att sedan också, från 2005 och fram tills idag, inkludera en diskurs om demokrati och mänskliga rättigheter. Även finansieringsformerna har förändrats under denna tid. Thorsten Celander påpekade att skogssektorn behöver långsiktiga mål och program, av den enkla anledningen att träd växer långsamt. De uppsatta målen har varit svåra att nå, ofta för att de varit orealistiska, speciellt ur ett tidsperspektiv. Ett annat problem har varit att fokus har legat på ”rädda skogen”, ”rädda biologisk mångfald” eller ”rädda klimatet” istället för ”den fattiga människan” och dennes behov. Naturresursprogram har ofta satsat på de fattigaste och mest eroderade och avverkade områdena, vilket gjort det extremt svårt att nå några upplyftande resultat på kort tid.
Thorsten Celander lyfte även fram vikten av att integrera lokalbefolkning i utvecklingssamarbeten. Vietnam är bara ett exempel där skogsbruk- och skogsindustriprojektet Bai Bang lyfte miljontals av människor ut fattigdom, ett projekt som tidigare kritiserats hårt för att vara alltför dyrt. Det är först lång senare i en nyligen utförd oberoende utvärdering som projektets verkliga nytta framkommit. Vad som leder till ett framgångsrikt projekt är alltså svårt att veta innan och under projektets gång.
Skog är ofta en osynlig fråga inom utvecklingssamarbeten och fattigdomsfrågor. Thorsten påpekade att eftersom skogen är en svår uppgift för biståndsgivare att förhålla sig till så har biståndet till skogsrelaterade projekt minskat. Idag går 0,5 % av det svenska biståndet till skogen, dock kan gränsdragningar mellan sektorer och definitioner vara ett problem när statistiska siffror tas fram. Skog har blivit mer integrerat inom allt fler ämnen och discipliner, så som ekonomi och sociologi.
Seminariet avslutades med en allmän diskussion bland seminariets deltagare där bland annat följande frågor diskuterades livligt; REDD, PGU (Politik för Global Utveckling), skogsutveckling som kommersiellt intresse istället för biståndsintresse, skogscertifieringen som bidragande faktor till utveckling och minskad fattigdom samt framtida skogsbistånd.
Vi som anordnade Skogen- fåtöljen vill tacka alla närvarande och kvällens talare Thorsten Celander för ett intressant samtal kring skogen i biståndet som gav oss alla nya perspektiv!
Stort tack!
Hälsningar,
Seminariegruppen via Ida och Ida
Avdelningen för Reform- och selektivt samarbete har som mål
När? Hur länge? Omfattning?
OBS! Praktikplatsen är tillsatt hösten 2012. Den var för en termin och heltid.
Vad innebär praktiken?
Exempel på arbetsuppgifter:
– Stöd i beredning, genomförande och uppföljning av biståndsinsatser
– Stöd till analysarbeten (exempelvis resultatanalys och biståndseffektivitet), sammanställningar och informationsmaterial
– Stöd att koordinera möten och processer
– Stöd till internt kvalitetsarbete, exempelvis administrativa och finansiella system
– Delta i andra arbetsprocesser på avdelningen.
Önskvärd kompetens/erfarenheter
Studier kopplade till utvecklingsfrågor, EU-frågor eller internationella relationer, goda kunskaper i svenska och engelska (kunskaper i ytterligare relevanta språk är meriterande), samt goda kunskaper i datahanteringsprogram såsom Officepaketets program och liknande.
Meriterande kompetens/erfarenhet
Erfarenhet av studier/arbete om EU, rättighets- och förvaltningsfrågor är en fördel, liksom frivilligarbete inom relevant fält. Erfarenhet från och intresse för den region enheten arbetar med t ex Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet, Afrika (Sydafrika, Botswana, Namibia) Asien, (Kina, Indien, Indonesien).
Övrigt
Praktiken måste göras som en del av din utbildning och ge högskolepoäng. Du måste vara inskriven vid svensk högskola/universitet för att söka. Praktikanten ska vara försäkrad genom universitetet/högskolan. Platsen går endast att söka via FUF.
Fåtöljensamtal med Bertil Odén ”Trendspaning- det svenska biståndets framtid”
I en värld präglad av globalisering, snabb tillväxt i Syd, finanskriser i Nord, ökad konkurrens om energi, råvaror, mat och vatten pågår en global maktförskjutning. Förändringarna i det internationella biståndslandskapet påverkar biståndets former och inriktning, suddar ut gränserna mellan bistånd och andra resursflöden, förstärker kopplingarna mellan bistånd och andra politikområden och gör indelningen av världen i i-länder och u-länder alltmer meningslös.
Hur påverkar allt detta det svenska biståndet efter högnivåmötet i Busan, där bland annat resultat, transparens och näringslivets roll diskuterades, och när FNs millenniemål ska ersättas med något annat 2015? Kommer det över huvud taget att finnas traditionellt, långsiktigt bilateralt bistånd, eller kommer alla resurser gå till internationella program för att möta globala utmaningar och till humanitärt bistånd efter naturkatastrofer och krig? Vilka ämnesområden, former och aktörer blir viktigast?
Bertil Odén är skribent som arbetat på Sida, UD, Nordiska Afrikainstitutet, planeringsministeriet i Moçambique och finansministeriet i Tanzania. Han har bland annat skrivit boken Biståndets idéhistoria. Från Marshallhjälp till milleniemål, medverkat i och redigerat Where Is Swedish Aid Heading? och tillsammans med Lennart Wohlgemuth skrivit ”Svensk biståndspolitik i ett internationellt perspektiv”.
En med nödvändighet mer spekulativ diskussion än vanligt avslutar vårens temaserie om Bistånd som anordnas av FUFs Seminariegrupp.
Datum: 22:a maj
Tid: 18:00 – 19.30
Plats: FUF:s kansli, Karlbergsvägen 66A, Stockholm
OBS! Begränsat antal platser. Anmäl dig genom att klicka HÄR!
Läs mer om FUF på www.old.fuf.se
FUF söker en studentsamordnare på 30% med tillträde i mitten av augusti. Vi söker dig som är social och utåtriktad, har erfarenhet av att leda grupper och har intresse för globala utvecklingsfrågor! Du kommer att arbeta i nära kontakt med kanslichefen och vara spindeln i nätet för vår växande studentverksamhet.
I tjänsten ingår följande arbetsuppgifter:
– Ha kontakt med och samordna FUF:s olika studentgrupper (FUF-bladet, filmgruppen, seminariegruppen, projektgruppen, FUF-radion)
– Koordinera och stödja studentgrupperna i planering och genomförande av projekten
– Informera om FUF:s studentverksamhet och slussa intresserade vidare i verksamheten (inklusive planerandet och genomförandet av en Kick Off för nya intresserade studenter)
– Delta i utåtriktad verksamhet såsom universitetens arbetsmarknadsdagar samt att planera och genomföra seminarier
– Uppdatering av hemsida, Facebook och medlemsregister
– Assistera kanslichefen med administrativa arbetsuppgifter på kontoret
Krav:
– Dokumenterat intresse för utvecklingsfrågor (t.ex. studier)
– Erfarenhet av att leda grupper (gärna studentverksamhet)
– Stilistisk känsla för ord och bild
– Mycket god datavana
Meriterande:
– Tidigare engagemang i föreningsliv/ideell verksamhet
– Kunskaper i WordPress och sociala medier
Övrigt:
Tjänsten är ett vikariat till mitten av januari 2013 med chans till förlängning. Flexibla arbetstider. Visst arbete på kvällstid förekommer.
FUF följer Arbetsgivaralliansens kollektivavtal.
Skicka din ansökan inklusive CV och personligt brev till fuf@old.fuf.se senast 2012-06-01. Märk ditt mail ”ansökan studentsamordnare”.
FUF, Föreningen för Utvecklingsfrågor, är en ideell förening vars syfte är att informera och skapa debatt om utvecklingsfrågor i ett globalt perspektiv, till stöd för ömsesidig förståelse och samarbete.