Höstens första fåtölj gästades av Johanna Värlander från Uppsala universitet. Johanna doktorerar i ekonomisk-historia med inriktning mot bistånds- och utvecklingshistioria i Afrika och berättade om sin pågående avhandling om småskaliga krediter i Malawi.
Johanna inledde med en kort redogörelse av sig själv och sin metod. En stor del av underlaget är insamlat av Johanna själv i form av intervjuer, enkäter och deltagande observationer. Johanna betonar att hon har försökt ta avstånd från en vanligt förekommande utgångspunkt i lack off, eller vad som saknas, jämfört med väst och istället fokusera på de tillgångar som finns.
Mikrokrediter är ofta ansett att vara en hjälp till självhjälp men Johanna menar att det döljer ett subtilt maktförhållande. Hon har utgångspunkt i Foucaults teorier och använder sig av två koncept, dels genealogi som är ett historiskt-teoretiskt perspektiv som syftar på släktskap. Genom att använda sig av genealogi kan utvecklingen av småskaliga krediter ses som konstruerad snarare än linjär och det finns heller inget grundläggande antagande om progressivitet. Det andra konceptet som varit centralt i arbetet är governmentalitet som berör statens roll, hur deras agerande återspeglas hos NGOs och hur makt utövas. Vidare identifierar hon tre aspekter där genealogi och governmentalitet kan analyseras; diskursiv med frågeställningen vem som är den ideala aktören, praktisk gällande hur det är invävt i samhällets design samt hur småskaliga krediter fungerar som ett liberalt styrverktyg med kontrakt och upprätthållande.
Vad hon har hittat är att Storbritannien på 30-talet använde sig av kooperativ för att lösa styrproblem och fostra ett ekonomiskt tänkande med kapitalackumulation. Lokala hövdingar, chiefer, rekryterades som lokala resurser med stort inflytande. De ideala aktörerna var till en början manliga bönder men efter ökat tryck på kvinnor under 90-talets kris är det de som har blivit främsta mottagarna av småskaliga krediter. Strukturen av småskaliga krediter har förändrats från 30-talets kooperativ med sparkomponent via village banking utan sparkomponent och farmer clubs med subventionerad ränta till dagens individuella krediter riktade främst till kvinnor. Johanna urskiljer vissa tendenser kopplade till den tidigare kolonialiseringen exempelvis att det är bristande tillit till afrikanernas kompetens och det är lite fokus på problemformulering och lösning. Hon ställer sig frågan om det är möjligt att hitta lösningar utifrån, eller om dessa leder till en intellektuell kväsning och försök till fostran trots ett tydligt intresse hos politiker att vara med och påverka utvecklingen har hon observerat en brist av ownership det vill säga ägandeskap av sin utvecklingsstrategi. Vidare uttrycker Johanna skepticism mot satsningar på ekonomisk empowerment framför social och praktisk.
Presentationen följdes av en diskussion om småskaliga krediters implementering, hur de fungerar och under vilka villkor. Bland annat ombads Johanna att ge sin syn på småskaliga krediters framtidstendenser varpå hon nämnde subprime-marknaden; det finns forskare, t ex Ananya Roy som menar att mikrofinanssektorn riskerar att bli en ny sk. subprime-marknad finansierad av riskapital.
Vi i seminariegruppen tackar alla närvarande och framförallt Johanna Värlander för en mycket intressant kväll!