Democracy and Development

IDEA and FUF invite you to the seminar:

Democracy and Development

– with Dr Alina Rocha Menocal, Research Fellow with the Overseas Development Institute (ODI)

The relationship between democracy and development is a question that has preoccupied academics and policymakers alike for several decades, and it remains a hotly contested issue. There is an implicit assumption in current international development thinking and practice that processes to promote development and democracy are linear and mutually reinforcing. However, as laudable as both these objectives are, it is essential to understand that these processes may interact in more complex ways, and that different tensions, challenges and trade-offs may emerge. This also has implications for how donors seek to support these two goals.

Mr Vidar Helgesen, Secretary-General of International IDEA, will make opening remarks and Ms Helena Bjuremalm, Senior Programme Manager Democracy and Development, IDEA, and Board Member of FUF, leads the discussion.

Read more about Dr Alina Rocha Menocal’s work here:

http://www.odi.org.uk/opinion/6949-institutions-golden-thread-david-cameron-development

http://www.iag-agi.org/spip/IMG/pdf/AGI-Newsletter-24.pdf, see pages 8-12

Date: Monday 3 December 2012

Time: 14:00 – 15:30 (coffee/tea served after the seminar)

Place: IDEA, Strömsborg, Stockholm, between Tegelbacken and Högsta Domstolen

 

Welcome!

OBS! Please register by replying to j.isberg@idea.int on or before 29 November

Referat från FUF-fåtöljen: Hur hållbar är den nya globala livsmedelsordningen?

Tisdagen den 6:e November gästades fåtöljen av Ulf Jonsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Ämnet för kvällen var ”Hur hållbar är den nya livsmedelsordningen?”.

Är det industriella jordbruket hållbart? En ökad köttkonsumtion har börjat sprida sig över världen. I dagens jordbruk skiljs produktionen av vegetabiliska odlingar och produktionen av djurfoder åt. Tidigare kombinerade jordbrukare dessa produktioner och ägnade sig då åt så kallat växeljordbruk. I det industriella jordbruket idag går vi mer och mer åt monokultur odling, det vill säga att man endast odlar en typ av gröda på varje åker och då inte plöjer jorden mellan frösättningen.

Sydamerikaskon börjar allt mer bli en ny ”livsmedelsmakt”, detta har tidigare varit en roll som USA har axlat. Västvärlden har börjat ägna sig mer och mer åt småskaligt jordbruk och exporterar det storskaliga och giftiga jordbruket till andra delar av världen. Det industriella jordbruket påverkar utvecklingsländer negativt då det kan utarma jordarna och att de ekonomiska vinningarna som görs på exporten ofta fördelas ojämnt i samhället. Sojaproduktionen i Brasilien ägs till största del av familjeägda företag. Denna typ av jordbruk bidrar också till en hög miljöbelastning i och med användningen av GMO-grödor och bekämpningsmedel och konstgödsel. Ulf Jonsson ställer sig frågande om sojaexporten är en ny råvaruboom. Han anser att det finns anledning att misstänka detta då produktionen följer liknande mönster som tidigare råvaruboomar. Ulf menar att sojaproduktionens stora problem inte nödvändigtvis är skövling av regnskog, utan att det tar upp så mycket markareal att det tränger ut köttbönder i Amazonas. Detta i dig bidrar i sig till skövling av regnskog.

Brasilien, till skillnad från Argentina, behåller stor del av sin produktion av soja. Detta används sedan till uppfödning av kyckling och nötkött. Att Brasilien behåller stor del av sin soja gör att de inte är så beroende av USA och Europa för export. Den soja som ändå exporteras köps till stor del upp av Kina. Att Kina nu importerar soja ska ses i kontexten att det var här som det för ett par år sedan började odlas soja för export.

Brasilien ökade sin export av matprodukter från 5.852 till 25.612 US-dollar från 1961-2004. En stor del av denna export består av sojaprotein. I USA föds kor upp på så kallade feed-lots. De första månaderna i en kos liv tillbringas på traditionellt bete. För att kon ska växa på snabbast möjliga sätt flyttas den sedan till feed-lots där de föds upp på proteinrikt foder och slaktas vid 18 månaders ålder. Det proteinrika fodret betstår till stor del av sojaprotein. År 2002 åt amerikanarna 120 kg kött per person och år, I Kina var motsvarande siffra 60 kg per person och år, men detta är en siffra som ständigt ökar.  Köttkonsumtionen i Kina består till största del av griskött. Det finns idag fler grisar i Kina än vad det finns personer i Europa. Den storskaliga djuruppfödningen är inte bara skadligt för djuren. En ökad och koncentrerad mängd latrin vilket även kan läcka ut i och skada grundvattnet.

 

HUR ska det svenska biståndet utvärderas?

SIPU International och FUF bjuder in till seminariet:

HUR ska det svenska biståndet utvärderas?

Tid: 10 december 13.30- 18.00 (inklusive mingel)

Plats: Medelhavsmuséets hörsal, Fredsgatan 2

Anmäl dig genom att klicka HÄR!

Bakgrund:

Utvärderingen av det svenska biståndet ligger i stöpsleven, igen. SADEV, den fristående myndighet som skulle utvärdera det svenska biståndet, läggs ner vid årsskiftet efter 6 års verksamhet. Sidas utvärderingsenhet har organiserats om flera gånger de senaste åren. Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en utredning om utvärderingen av biståndet. I deras rapport som presenterades i maj i år föreslog de bland annat att SADEV skulle få en ”nystart” och att regeringen skulle tydliggöra Sidas utvärderingsuppdrag. Statskontoret ansåg också att rutinerna för att ta om hand utvärderingsresultaten borde bli bättre. Denna rapport är nu en del av underlaget för den beredning som för närvarande pågår inom Utrikesdepartementet om hur utvärdering av biståndet ska ske framöver.

FUF (Föreningen för utvecklingsfrågor) och SIPU International bjuder in till ett gemensamt seminarium för att belysa och diskutera utvärdering av det svenska utvecklingssamarbetet. Vi ser fram emot en eftermiddag av intressant diskussion och reflektion kring ämnet utifrån olika perspektiv; aktuella trender inom utvärdering i svensk förvaltningspolitik, internationella jämförelser och utblickar av utvecklingssamarbetet i ett globalt perspektiv, samt kommentarer från utförare med erfarenheter från både utvärderings- och biståndsområdet.

Seminariet är det första i en seminarieserie som SIPU planerar att arrangera för att uppmärksamma företagets 20-årsjubileum. Efter seminariet bjuder SIPU på glögg och tilltugg!

Program:

13.30 – 14.00 Kaffe

14.00 – 16.30 Presentationer och diskussion

16.30 – 18.00 Jubileumsmingel med glögg och tilltugg

Under ledning av moderator Karin Schulz, SIPU International, diskuterar expertpanelen den högaktuella frågan HUR ska det svenska biståndet utvärderas?

Medverkande:

Rune Premfors, professor vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE), Stockholms universitet/Handelshögskolan. Rune har bedrivit en omfattande forskning kring offentlig verksamhet och dess styrning. För närvarande leder han ett forskningsprogrammet ”Att organisera utvärdering” vid SCORE.

Eva Lithman, oberoende konsult. Eva har varit chef för Sidas Sekretariat för utvärdering och internrevision och ordförande för OECD/DAC Network on Development Evaluation.

Kim Forss, Andante – tools for thinking AB. Kim har en bred internationell erfarenhet av att utvärdera bistånd. Kim ingår i styrelsen för European Evaluation Society (EES) och har tidigare varit ordförande i Svenska Utvärderarföreningen (SVUF).

Jan Bjerninger, oberoende debattör. Jan har en långvarig och bred erfarenhet av svenskt bistånd som ambassadör och chef vid Sida.

Viktoria Hildenwall, SIPU International. Victoria har arbetat med utvärderingar av svenskt utvecklingssamarbete i flera funktioner, bl.a vid SADEV samt som konsult och projektledare för ett flertal utvärderingsuppdrag.

Varmt välkomna!

Sida-FORSK

Sidas forskningssamarbete

Enheten för Forskningssamarbete ansvarar för en sammanhållande kunskaps- och kapacitetsutveckling avseende forskningsfrågor.

Enheten sköter stödet till utvecklingsforskning i Sverige och till internationella forskningsprogram på global nivå inom hälsa, samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik.

Sverige har stött utvecklingsforskning sedan 1975 och Sidas budget för detta cirka 1 miljard kronor. Sidas tre huvudprinciper inom forskningssamarbete:

  • Vi ger      stöd för att förbättra utvecklingsländers förmåga att själva bedriva      forskningsprogram – vi hjälper dem att utveckla sin egen      forskningskapacitet.
  • Vi      stödjer forskning som kan bidra till att lösa viktiga utvecklingsproblem.
  • Vi stödjer svenska forskningsprogram som fokuserar på frågor som har med utveckling och utvecklingssamarbete att göra

 

När? Hur länge? Omfattning?

OBS! Praktikplatsen är tillsatt för vårterminen 2013. (En termin. Heltid.)

Vad innebär praktiken?

Kommunikation

Insamlande och organisering av information/resultat inom Sidas forskningssamarbete för rapportering, presentationer och webbpublicering. Skriva texter för webben och ev annat kommunikationsarbete.

Deltagande i enhetens löpande arbete

Assistera forskningssekreterare med olika uppgifter, delta på möten samt evenemang/seminarier som hålls på Sida.


Results-based management (RBM)

Stöd för insamlande och organisering av Sidas stöd till resultatorientering i forskningssamarbetet.

Evenemang
Hjälpa till att anordna de seminarer och konferenser som enheten har planerade till 2013.

 

Önskvärd kompetens/erfarenheter

Pågående studier vid universitetet

God analytisk förmåga

Flytande svenska och engelska i tal och skrift

God förmåga att sammanställa information på engelska

Meriterande kompetens/erfarenheter

Intresse för/kunskap om forskning, forskningens roll i samhället, forskningssamarbete eller liknande.

Erfarenhet av kommunikationsarbete (t ex strategisk kommunikation, webb, presentationer eller information)

Förmåga att arbeta självständigt, söka information och ta egna initiativ uppskattas.

Övrig information

Praktiken kan endast göras som en del av din utbildning och ge högskolepoäng, du måste vara inskriven på svensk högskola/universitet för att söka. Praktikanten ska vara försäkrad genom universitetet/högskolan. Praktiken är oavlönad. Platsen går endast att söka via FUF.