Föreningen för utvecklingsfrågor

2014 marks the 20th anniversary of the ending of apartheid and the beginning of the transition to democracy in South Africa. Since 1994, South Africa has embarked on many reforms focused on social service delivery to the most disadvantaged members of the population, such as national education, housing schemes and social service funds. However, many challenges remain. What are the main obstacle facing the country in the post-apartheid era? Will South Africa be able to surmount these and sustain its democratic development henceforth?

Main speaker: Maxi Schoeman (Professor of International Relations and Head of Department of Political Science, University of Pretoria, South Africa)
Discussants: Magnus Walan (senior policy advisor, Diakonia) and Bengt Säve Söderbergh (expert on South Africa and former permanent secretary for development cooperation)
Moderator: Lennart Wohlgemuth (board member, FUF and guest professor, School of Global studies, University of Gothenburg).

Människan är beroende av naturresurser och har genom tiderna bosatt sig i förhållande till dessa. Det är dock inte helt problemfritt med naturresurser. 300 av de stora floderna i världen är internationella, det vill säga att de delas av flera länder. Allt som sker inom flodernas avrinningsområden påverkar de länder som använder dess vatten. Detta gör delade vattenresurser till en väldigt politiska fråga. Det globala vattensamarbetet är bristande, menar Kuylenstierna. I klimatförhandlingar undviks ofta frågan om delade floder just eftersom att den är politiskt känslig. Ofta gäller istället lokala överenskommelser.

Varje dag använder genomsnittspersonen 3500 liter vatten, en vattenmängd som är svår att minska. Endast en liten del av detta utgörs av dricksvatten. Det mesta är så kallat virtuellt vatten, det vill säga vatten som används vid produktion av bland annat mat och kläder. I Sverige har vi både mycket vatten och mark, och därmed goda förutsättningar för livsmedelsproduktion. Ändå importerar vi omkring 50 procent av våra livsmedel. Samtidigt finns det många länder som inte alls har möjlighet att producera sina egna livsmedel och som därmed är beroende av import. Handel är viktigt att lyfta här eftersom det kan hantera ojämlikheter och ökande osäkerheter i många länder. Idag står ett fåtal länder för en stor del av matproduktionen till den globala marknaden. I framtiden kan vattenbristen i många länder öka kraftigt eftersom vattenanvändningen ökar snabbt, samtidigt som klimatförändringarna kommer att påverka tillgången till sötvatten. Detta kommer att leda till ännu sämre möjligheter för livsmedelsproduktion i många länder. Detta har lett till att länder såsom Kina nu investerar i mark i Afrika för att kunna säkra sin livsmedelssäkerhet.

Klimatfrågor hänger ihop med andra frågor såsom tillväxt, hälsa, infrastruktur och storskalig markanvändning. Detta leder ibland till att våra försök att hantera vissa problem kan generera nya problem: lösningar som är effektiva ur klimatsynpunkt kanske inte gynnar till exempel vattenhanteringen och tvärtom.  Många av världens länder måste fortsatt lägga fokus på utvecklingsfrågor och det sker ofta på bekostnad av klimathänsyn. Hittills har ökat BNP i ett land också lett till ökade koldioxidutsläpp, vilket visar hur nära sammanlänkade ekonomiska och sociala faktorer är med klimat- och miljöfrågor. Det finns dock möjlighet att vidta åtgärder som är bra både för klimatet och ekonomin. Forskare vid Stockholm Environment Institute har varit med och skrivit rapporten New Climate Economy (www.newclimateeconomy.net).  I denna rapport uppmärksammas viktiga områden, såsom städer, markanvändning, energisystem etc., som är viktiga för klimatarbetet. Hur klimatet exakt kommer att förändras i framtiden är svårt att säga eftersom det finns osäkerheter i klimatprojektionerna. Vi vet dock att vi har stora investeringar framför oss inom olika sektorer, och det öppnar för möjligheter till resurseffektivitet och miljövänliga omställningar. Infrastrukturinvesteringar skulle kunna utgöras av miljövänliga alternativ och kostnaden för detta skulle enligt beräkningar enbart öka med några procent. Subventioner, som idag till stor del går till fossila bränslen, kan istället gå till förnybar energi. Växande megastäder kan byggas ut på miljövänliga och mer effektiva sätt, och investeringar i energisektorn kan användas för omställningar till miljövänliga energikällor.

Av: Maria Fredlund